Living San Francisco

Det är en vecka kvar tills jag åker hem men jag har redan resfeber. Känner mig lite som en gammal tant som inte kan ge sig ut och resa utan att vara nervös och ha ångestdrömmar innan. Men för att underlätta så har jag nu testpackat, mest för att se hur mycket mer jag kan shoppa. Är man ekonomiskt oberoende så finns det ju inga andra gränser än just flygbolagens viktrestriktioner. Men jag har lyckats boka om min biljett nu utan att behöva köpa en ny för hiskeliga summor så pengarna ska helt klart läggas på att fylla ut bagaget för att utnyttja vad jag betalt för till fullo. Behöver nog nåt till par skor och någon klänning. Notera ordvalet behöver.

För övrigt kan jag berätta att det fina vädret försvann lika fort som det kom, bra och trisst på samma gång. Klarar inte av tokvärme riktigt så bra som man kan önska. Dock skulle något mellanting mellan tropisk hetta och tjock kall dimma inte kännas helt fel. Men man kan ju inte få allt man önskar så jag ska inte klaga, det regnar ju inte iallafall.

Nu har jag avslutat 4 av 6 kurser. Det återstår endast ett final i eftermiddag i Microekonomi och ett i macro på Onsdag sen ser det ut som jag klarat av skoldelen för den här terminen.
Jag har fortsatt med trenden att se svenska artister här i SF. I helgen var jag och lyssnade på Anna Ternheim, Lykke Li och El Perro Del Mar. En trevlig tillställning, väldigt intimt och en himla fin blanding av dans och lugnt diggande. Jag var på finfint humör.

I morse när jag var på väg in i skafferiet insåg jag att jag tydligen varit mycket förvirrad igår när jag plockade undan efter den kulinariska osttortillas-middagen (ost+tortillas+30 sek i micron). Jag hade nämligen ställt osten på hyllan i skafferiet. Visst så innehåller saker här mycket konserveringsmedel men inte tillräckligt för att ost ska klara sig i rumstemperatur över natten. Så den fick kasseras.

På tal om att slänga saker så skulle jag vilja berätta lite om parfymerade soppåsar. Jag får kväljningar varje gång jag måste byta soppåse i köket. Den äckliga parfymdoften på soppåsarna är värre än doften av sopor, så då kan ni ju tänka er hur äckligt det luktar. Skulle jag parfymera soppåsar så skulle jag nog välja en fräsch doft som citron eller min personliga favorit; klorin och inte någon söt-sliskig blomdoft som framkallar huvudvärk. blä

Kvällen tänkte jag spendera med te, popcorn och plugg. Teet heter ”double bergamot earl grey”. Lite som en dubbel espresso, dvs dubbelt så mycket te i teet, en riktig hit. Vill även inflika att det tydligen ska bli varmt här i slutet av veckan, inlandsvindar ska värma upp ”the windy city”. Jag ser fram emot det, måste ju jobba lite på solbrännan (läs fräknar) så jag ser sommarfresh ut när jag kommer till Sverige igen

Jag jobbar en hel del på att berömma mig själv om jag gör nåt som jag tycker är jobbigt, typ gå till doktorn. Jag gick dit igår och fick ett recept på antiinflammatoriska smärstillande så nu är jag kittad tills jag kommer hem till Sverige och kan träffa en doktor och bli botad (förhoppningsvis). Klarar mig rätt bra trots tjocka händer och sånt så jag är positiv. Dessutom sa doktorn igår att man troligtvis kommer kunna bota det ordentligt. yay, äntligen en som inte kläcker ur sig monsterdiagnoser utan att undersöka mig. Min favorit är att jag har Marfa eftersom jag har långa ben och ledvärk. hmm var fick hon det ifrån? Galning

Det märks förövrigt att det är finals weeks här nu för jag har haft fullspäckade scheman senaste dagarna. Åkt till skolan tidigt på morgonen och inte kommit hem förrän elva på kvällarna, men schemat innehåller mer luckor framöver i och med att kurserna avslutas så det ser ljust ut. I kväll är det konsert med University Chorus i en katolsk kyrka i Castro. Känns riktigt skoj, det låter bra nu med sången och orkestern. Är inte helt lätt att få över hundra personer på instrument och sång att låta bra ihop men det börjar låta riktigt bra nu. Så vi har en konsert ikväll och en i morgon sen är den kursen i princip avslutad. Jag har dock lite klädesbekymmer inför kvällen. Hittar nämligen inte mina hellånga strumbyxor så jag kommer antagligen att vara lite oanständig och visa vristera. Hemska tanke, men jag står ju längst bak pågrund av min längd så ingen kommer nog bli förolämpad av den enorma mängden hud jag visar.

Nu ska jag återgå till min latte som jag fick gratis på grund av mitt stammiskort. Inte dumt det. Sen blir det nog lite plugg också

I mitt område finns det just nu en hel del ungdomar som driver omkring med stora väskor, luktar festival, är skitiga och har hundar. Först trodde jag att de var uteliggare som alla andra här men nu har jag, efter lite efterforskningar, klurat ut hur det fungerar. Det finns nämligen amerikanska ungdomar som åker ut på luffen. De har väldigt begränsat med packning och pengar och liftar runt i USA. Det är inte så att de inte skulle kunna få ett jobb någonstans eller har någon familj utan detta är bara något de vill göra ungefär som att alla svenska ungdomar åker till asien som backpackers. Dock är den där luffgrejen inget jag skulle vilja testa men lite spännande iallafall.

I helgen var jag riktigt bortskämd med en himla massa finbesök. Påga kom hit ända från Columbus Ohio och min kusin Jacob med flickvännen Marika var också här. Vi roade oss med att blanda exotiska drinkar, shoppa och hänga runt i San Francisco. Dock var det lite jobbigt när Marika spöade oss andra i en nervpirrande omgång Cluedo på Coffee to the People. Jag kommer nog över förlusten om fem veckor.

Piña Coladas på Fairmont Hotel

Nu sitter jag och försöker göra min läxa i Makroekonomi, oerhört tråkigt faktiskt och trots att jag är rätt skomotiverad för tillfället så finns det gränser för hur tråkiga uppgifter får vara. Har en presentation idag också så jag har klätt mig i min seriösaste outfit och håller tummarna för att det ska gå bra.

Jag har mitt sista Final exam den 21:a Maj vilket i princip innebär att jag slutar skolan den 21/5. Min hemresa är dock bokad till den 30:e Maj vilket innebär att jag anländer till Sverige den 31. Dvs över en hel vecka här i SF är jag inte kommer ha någon skola och antagligen inte så mycket pengar eller folk att hänga. Jag vill alltså åka hem tidigare eftersom:

1. Min kusin gifter sig 31:a Maj och om jag kommer hem den 31:a maj kan jag varken gå på bröllopet eller bli hämtad på flygplatsen.

2. Jag kommer få häga runt ensam i SF eftersom de flesta av mina vänner slutar och åker hem till sina hemorter.

3. Jag kommer inte ha särskilt mycket pengar att spendera.

Problemet nu är bara att min biljett är ganska begränsad och bara kan bokas om om någon med en motsvarande biljett bokar av sin, vilket känns ganska otroligt. Det skulle kosta 100 Euro om jag kunde boka om. Alternativ två är att köpa en ny biljett för 4000 SEK  den 24:e, 26:e eller den 29:e och då helt strunta i mitt flyg den 30:e Maj.

Hur ska jag göra? Är det värt att boka om/ köpa ny biljett?

Naturligtvis är jag oerhört flitig med mitt hemtenteskrivande. Ville bara visa hur schysst man kan ha det här i staterna. En Mocha (blandning av kaffe och varm choklad) med vispgrädde, strössel och chochladsås till lunch. Man kan nästan tro att det är min födelsedag.

En gång i veckan har jag yoga på schemat. Varje torsdagmorgon sliter jag mig upp omänskligt tidigt ( läs halv sju) för att hinna till skolan till åtta. Men det är det värt för yoga är verkligen riktgt trevligt och behagligt. Kursen är en introduktionskurs i yoga men nu sista veckorna får vi även testa på de mer avancerade poserna. Dock hindrar mina leder mig från vissa positioner men överlag så känns det mest bra för kroppen.

Jag kan meddela att jag är en hejare på shoulderstand och numera klarar first stage head stand OCH first stage hand stand. Jag är oerhört nöjd och stolt över min personliga utveckling. Läraren är som jag nog tidigare nämnt en 70 år gammal surfare som är ett med naturen och tidigare arbetat med att dressera örnar och motverka utrotning av vissa arter. Allt han gör i verkliga livet refererar han till yoga. Så igår när jag gjorde min första kursutvärdering någonsin här på SF State så gav jag honom ordentligt med beröm för det har han förtjänat. Framförallt bli man imponerad när en sjuttiårig gubbe kan göra på head stands och hand stands och få det att se oförskämt enkelt ut.

I går lunchade jag även med min mormon-vän så nu vet jag hur man kommer till himlen om man är mormon. Bara jag är en bra och snäll människa i livet så kan jag hamna i ett av de tre paradisen efter att jesus återvänder. Jag känner inget behov av att vara närmst gud och jag behöver inte ens vara troende för att hamna i andra nivån av paradiset. Känns skönt att mitt efterliv är säkrat eftersom jag ser mig själv som en hyffsat god människa.

Nu hänger jag på mitt fik och skriver hemtenta, desto snabbare jag blir klar desto snabbare kan jag umgås med min kusin och flickvän som är på besök samt Påga som är på väg as we speak. Jag blir alldeles bortskämd med massa trevligt folk på besök hela tiden. Kan knappt bli bättre faktiskt.

Det är ofta någon sorts aktivistaktivitet på gång här i staden. När OS-facklan var på besök var det oändligt många demonstranter förut och den politiskt medvetna staden San Francisco håller alltid igång. Det senaste som jag såg var något som kallas Critical Mass.

Det är en grupp människor med cyklar som cyklar runt i staden tredje fredagen i varje månad. De cyklar runt i downtown och även på freeways. deras mål är att skapa kaos och uppmärksamma befolkningen på hur smidigt det är att cykla istället för att ta bilen överallt. När vi såg dem förra fredagen var de riktigt många och bilisterna som fick vänta var minst sagt irriterade. Jag var mest avundsjuk för jag saknar verkligen att cykla. Slippa vänta på opålitliga bussar och tunnelbanetåg hela tiden och själv kunna påverka sin restid känns lite som en lyx just nu. Men snart ska jag ju hem och då kan jag ju cykla hur mycket jag vill. Dock har nog varenda cykelmuskel i min kropp tynat bort. Här kommer lite foton från critical mass och om ni vill se fler bilder som jag tagit kan man alltid kolla här

Nuförtiden kan man klicka på bilderna för att se en förstorad version tack vare en ny funktion i WordPress. Kan även nämna att killen närmst kameran på sista bilden, iklädd benbeprydd hjälm, är ledaren för eventet i San Francisco. När Fredrik pratade med honom i fredags var han så glad så han grät eftersom så många närarade vid månadens cykling.

Jag har legat av mig lite på bloggfronten men idag blir det ändring på det hela. Måste ju passa på att blogga av mig ordentligt innan det är dags att återvända till det hemlandet.

Förra veckan var Fredrik här och hälsade på igen. Det var himla trevligt även om han antagligen tyckte jag var lite smått tråkig som var i skolan hela tiden. Men vi lyckades shoppa ofantligt mycket och hänga i solen en hel del. Fick även lite nya luffarkompisar i neighbourhooden, bland annat en urgullig hund som gärna ville ligga och sova så nära mig som möjligt. vi tog även en sväng till Berkeley för att träffa en kompis som bor där i krokarna och titta på trädockupanterna vid Stadion.

Ledaren för trädsittarna

Just nu består mina dagar mest av smärtstillande antiinflammatoriska tabletter, kaffe, plugg-dejter, körrepetitioner och sömn. Men till helgen ser det lite mer spännande ut för då får jag finfrämmande igen. Påga kommer ända från Ohio och kusin med flickvän har lovat att titta förbi. Jag har det inte så dåligt jag inte.

Jag har två bord på mitt rum som jag hittat ute på gatorna i mitt område. Här ställer man nämligen ut gamla möbler som man inte längre vill ha på gatan och så får valfri människa ta hem dem eller så kommer sopbilen och hämtar upp dem (tror jag, annars har jag bara stulit borden … ) Hur som helst så började jag tröttna på att de såg lite skabbiga ut och då kom min Flat-mate Dinah med det lysande förslaget att jag kunde måla dem. Sagt och gjort nu har jag två vita bord i mitt rum och jag har även stora planer för lite mönster på det ena. Bilder kommer snart.

Förövrigt är jag inte så imponerad av många av de elever som är Music-majors här på SFSU. Alltså visst de kan sjunga och så men de är ju inga stjärnor direkt. De flesta sjunger som tanter, alldeles för starkt och med massa vibrato som inte är kontrollerat för fem öre. Jag uppskattar inte det när de står intill mig och skriker i mina öron. De verkar inte ha förstått att man ska sjunga OCH lyssna när man sjunger i kör.

I morgon har jag midterm i Macroekonomin igen och på Fredag kommer världens bästa Fredrik hit och förgyller min vardag. Annars är jag mest orolig för min katt som är sjuk. Jag håller tummarna för honom.