Living San Francisco

Det är ofta någon sorts aktivistaktivitet på gång här i staden. När OS-facklan var på besök var det oändligt många demonstranter förut och den politiskt medvetna staden San Francisco håller alltid igång. Det senaste som jag såg var något som kallas Critical Mass.

Det är en grupp människor med cyklar som cyklar runt i staden tredje fredagen i varje månad. De cyklar runt i downtown och även på freeways. deras mål är att skapa kaos och uppmärksamma befolkningen på hur smidigt det är att cykla istället för att ta bilen överallt. När vi såg dem förra fredagen var de riktigt många och bilisterna som fick vänta var minst sagt irriterade. Jag var mest avundsjuk för jag saknar verkligen att cykla. Slippa vänta på opålitliga bussar och tunnelbanetåg hela tiden och själv kunna påverka sin restid känns lite som en lyx just nu. Men snart ska jag ju hem och då kan jag ju cykla hur mycket jag vill. Dock har nog varenda cykelmuskel i min kropp tynat bort. Här kommer lite foton från critical mass och om ni vill se fler bilder som jag tagit kan man alltid kolla här

Nuförtiden kan man klicka på bilderna för att se en förstorad version tack vare en ny funktion i WordPress. Kan även nämna att killen närmst kameran på sista bilden, iklädd benbeprydd hjälm, är ledaren för eventet i San Francisco. När Fredrik pratade med honom i fredags var han så glad så han grät eftersom så många närarade vid månadens cykling.

Jag har legat av mig lite på bloggfronten men idag blir det ändring på det hela. Måste ju passa på att blogga av mig ordentligt innan det är dags att återvända till det hemlandet.

Förra veckan var Fredrik här och hälsade på igen. Det var himla trevligt även om han antagligen tyckte jag var lite smått tråkig som var i skolan hela tiden. Men vi lyckades shoppa ofantligt mycket och hänga i solen en hel del. Fick även lite nya luffarkompisar i neighbourhooden, bland annat en urgullig hund som gärna ville ligga och sova så nära mig som möjligt. vi tog även en sväng till Berkeley för att träffa en kompis som bor där i krokarna och titta på trädockupanterna vid Stadion.

Ledaren för trädsittarna

Just nu består mina dagar mest av smärtstillande antiinflammatoriska tabletter, kaffe, plugg-dejter, körrepetitioner och sömn. Men till helgen ser det lite mer spännande ut för då får jag finfrämmande igen. Påga kommer ända från Ohio och kusin med flickvän har lovat att titta förbi. Jag har det inte så dåligt jag inte.

Jag har två bord på mitt rum som jag hittat ute på gatorna i mitt område. Här ställer man nämligen ut gamla möbler som man inte längre vill ha på gatan och så får valfri människa ta hem dem eller så kommer sopbilen och hämtar upp dem (tror jag, annars har jag bara stulit borden … ) Hur som helst så började jag tröttna på att de såg lite skabbiga ut och då kom min Flat-mate Dinah med det lysande förslaget att jag kunde måla dem. Sagt och gjort nu har jag två vita bord i mitt rum och jag har även stora planer för lite mönster på det ena. Bilder kommer snart.

Förövrigt är jag inte så imponerad av många av de elever som är Music-majors här på SFSU. Alltså visst de kan sjunga och så men de är ju inga stjärnor direkt. De flesta sjunger som tanter, alldeles för starkt och med massa vibrato som inte är kontrollerat för fem öre. Jag uppskattar inte det när de står intill mig och skriker i mina öron. De verkar inte ha förstått att man ska sjunga OCH lyssna när man sjunger i kör.

I morgon har jag midterm i Macroekonomin igen och på Fredag kommer världens bästa Fredrik hit och förgyller min vardag. Annars är jag mest orolig för min katt som är sjuk. Jag håller tummarna för honom.

I går var fredag, solen lyste och jag var ledig. En på pappret helt underbar dag helt enkelt. Men trots detta lyckades jag inte ta mig ut ur lägenheten och knappt ens ut ur rummet på hela dagen. Mina fingrar var så tjocka så jag knappt kan skriva på tangentbordet (tänk vad hemskt!!) och fötterna värkte och mitt ena knä har börjat knäcka på ett mycket mystiskt sätt när jag nuddar nåt med det. Men jag ska väl inte klaga börjar bara verkligen tröttna på det här och dessutom på det amerikanska sjukvårdsystemet. Denna upplevelse har dock verkligen fått mig att uppskatta svensk sjukvård, trots kötider. Jag är inte tillräckligt driftig för att ringa runt och tjata och boka tider. Sen är man mindre sugen när man har mottagit en lagom saftig räkning från mitt akutbesök. Hur kan de ta så mycket betalt egentligen? Hur kan de leva med sig själva? Tack och lov verkar försäkringen täcka det hela men ändå!

Idag är det dock Lördag och jag vaknade med betydligt mindre värk och på mycket bättre humör. Det är verkligen varmt och skönt här nu, man kan gå i bara linne utan att frysa! Helt galet och underbart! Så jag har ägnat dagen åt telefonande, lite plugg, fika och onödigt shoppande på haights Thrift stores. Men jag har köpt ett par skor med höga klackar som jag inte riktigt kommer kunna gå i men de var snygga iallafall, så det är alltid nåt. Nu ska jag iväg och shoppa mat med Dinah innan solen går ner och sen får vi se vad som händer ikväll

Jag är en ganska oförskämd elev just nu. Sitter på en tre timmar lång föreläsning i Microeconomics som alltid mellan 16 och 19 på Tisdagar. Känner inte riktigt att dessa lektioner ger så mycket men eftersom närvaro räknas in i betyget så tycker jag att det är okej att sitta och dona med datorn istället för att lyssna fokuserat. Jag blir ärligt talat mer förvirrad när de ska krångla till allt istället för att bara låta mig analysera ekvationerna. Så jag tänkte att jag kunde passa på att skriva några rader istället.

Den här veckan är det Emergency Preparedness Week här på skolan. Tror att det är för att alla studenter ska vara förberedda ifall det kommer någon galning och börjar skjuta här på campus, eller om det blir jordbävning. På Onsdag ska det tydligen finnas en lastbil som simulerar en jordbävning här på Campus. Men jordbävning har jag ju redan betat av på att-göra-innan-jag-dör-listan så det hoppar jag nog över.

Förövrigt så är många i körerna jag är med i tydligen väldigt religiösa. Hon som jag sitter brevid på University Chorus repetitionerna är med i någon kristen förening på skolan och ska när hon tar examen åka hem till sin födelseort och jobba i kyrkan där. En av de jag brukar prata med i Womens Chorus är tydligen Mormon, jag är oerhört entusiastisk och tänkte att hon ska få berätta allt om deras, enligt mig, inte helt logiska religionsutövande. Dirigenten för University Chorus brukar poängtera att vi inte måste vara kristna och troende bara för att vi sjunger sån musik men han har lyckats kläcka ur sig kommentarer såsom ”This wonderful person” angående Jesus. En oerhört objektiv kommentar…

Min mamma undrade även vem den där Jacob var. Jag kan meddela att det inte är Fredriks dator eftersom den tydligen inte har någon personlighet och alltså inget namn. Jag bifogar en bild på Jacob a.k.a Jacko så får du se om du känner igen honom. Detta är verkligen en klassisk bild, tagen efter en riktigt solig dag i backen i Idre.

Jag har varit här i USA i ungefär sju månader nu vilket innebär att jag ska bege mig mot Sverige om bara två månader, lite bisarrt att tiden kan gå så fort. Men nu börjar det kännas ganska skönt att snart åka hem.

Den här veckan har två vänner från Uppsala varit på besök och sovit hos mig. Jag har försökt vara en bra guide och värdinna men måste erkänna att jag inte varit optimal på dessa fronter. Att komma tillbaka till skolan efter ett riktigt slappt och skönt Spring Break innebar en hel del läxor, prov och långa skoldagar. Men det var trevligt med besök. Jag fick massa mat lagad till mig och ett påskägg.

Sitter och försöker klura på vad jag gjort på sistone men just nu känns det helt blankt. Jag har i och för sig inhandlat ett par SF state mjukisbyxor som jag planerar att leva i. De är hur sköna som helst och förbättrar min collegestudentimage. Hittade även ett bord nere vid soporna som jag nu håller på att måla. Dock så tog den vita färgen slut och affären hade stängt när jag var där nu i eftermiddags så jag får fortsätta mitt projekt i morgon istället. Jag har storslagna planer för mönster på bordet men det visar sig hur slutresultatet blir om några dagar.

Helgen har varit ganska välförtjänt slapp efter resande och besökare. Var på vinprovning och sedan grillfest i Noe Valley i fredags och i Lördags hade jag möte med projektgruppen i min International Business-kurs hela eftermiddagen. Därefter var jag bara lat och tittade på tv-serier hela kvällen. Jag hann även med att skypa med två av mina tre systersöner under helgen och väntar i skrivandets stund på att den minsta av de tre ska vakna så vi kan prata lite. Han är rolig att skypa med även om han inte riktigt kan prata än. Vi har ännu inte träffats i verkliga livet eftersom han föddes i November. Så nu jobbar jag på att han inte ska bli livrädd när vi träffas på riktigt om dryga två månader. Vi har skypat en hel del så han har full koll på hur jag ser ut i 2 dimensioner på en dataskärm samt hur jag låter när ljudet av min röst transporterats över en kontinent och ett världshav. Så jag är positiv inför vårat första möte. Nu ska jag koka lite te och vänta på att han ska vakna.

Bjuder även på en bild från ett mestadels soligt men blåsigt vår-San francisco